Anna Forssberg Malm fra Göteborg Universitet Litteraturvetenskapliga Institutionen har i forbindelse med forsvaret af sin doktordisputats udgivet bogen

Kollisioner

Aksel Sandemose som outcast och monument

Av Anna Forssberg Malm


Ett nytt perspektiv på Aksel Sandemose

Den dansk-norske författaren Aksel Sandemose var en rebell, en bråkstake, en sanningssökare som undergrävde makten. Det är nu hundra år sedan han föddes och trettiofyra år sedan han dog. Fortfarande är han en given referenspunkt för många läsare runt om i Skandinavien. Den som älskar Sandemose gör det sällan ljumt. Med jämna mellanrum upptäcker en ny generation den bittra Jantelagens budord i En flykting korsar sitt spår eller Felicia och trädgårdsmästaren i Varulven.

Vanligtvis uppfattas Sandemose som oföränderlig i sitt underifrånperspektiv. Anna Forssberg Malms avhandling Kollisioner går på tvärs med den gängse bilden. Innebär verkligen varumärket "Sandemose" samma sak tidigt och sent i författarskapet?

Genom Anna Forssberg Malms närgångna analyser av några av Sandemoses centrala verk nyanseras bilden av ett av Skandinaviens största författarskap. Hon menar att man till och med kan tala om en tredje fas i författarskapet med början runt 1950.

I analysen av En flykting korsar sitt spår hävdar avhandlingsförfattaren med hjälp av några tankegångar och begrepp hämtade från Lacan att en utveckling sker hos det berättande jaget genom den på ytan likartade, episodiskt uppdelade textmassan. Där finns en process, och utifrån tidigare forskningsepitet "erkjennelseroman" myntas här begreppet processuell insiktsroman.

Den andra betydande Sandemoseromanen från trettiotalet som analyseras, Vi pryder oss med horn - annorlunda genom sin intrig om en resa till sjöss och berättelsen om den sex man starka besättningen -, visar sig ha en huvudsaklig problematik förlagd till en uppgörelse med litteraturen.

Båda trettiotalsromanerna är starkt märkta av underifrånperspektivet, eller "outcast"-positionen.

Den tredje romanen som analyseras är Det gångna är en dröm, som utkom när Sandemose redan var en mycket stor författare med ett kraftfullt rykte. Man kan tala om Det gångna i termer av en come-back av en etablerad författare. Kan man således tala om "outcast"-position också i denna roman? Ja, så är nog fallet, även om det är uppenbart att Sandemoses tidigare så heta förhållande till litterära föregångare i denna roman blivit mer av en kollegial kontakt, en diskurs ställd till likar. De författare som apostroferas, eller som det i romanen finns referenser till, är dock fortfarande att betrakta som författare med underifrånperspektiv.

Avhandlingen behandlar även en förändring i författarskapet som kan tidsbestämmas till 1950, då Sandemose börjar ge ut enmanstidskriften Årstidene. I jämförelse med en tidigare enmanstidskrift, Fesjå, visar det sig att förhållandet till adressaten skiljer sig i Sandemoses tidiga och sena estetik. En "monumentalisering" sker under femtiotalet när det gäller Sandemoses författarposition. En av Anna Forssberg Malms undersökningar visar just förändringen under femtiotalet.

Slutligen analyseras Varulven på ett radikalt annorlunda sätt än i tidigare forskning. Den begärsstruktur som tidigare stora Sandemoseromaner uppvisar har här vänts upp och ner. Där kvinnan tidigare var ett avlägset, drömt mål, med kraftfull operativ funktion textuellt sett, är det nu snarare den manlige huvudpersonen som blivit detta mål, den undflyende punkt mot vilken begäret är riktat. En andra förändring som femtiotalets skifte för med sig för den bok som tycks likna de processuella insiktsromanerna är att kritiken av dumheten och ondskan - ett kännemärke för Sandemose tidigt som sent- snarare blivit centrums kritik av periferin än periferins undergrävande kritik av centrum. Den tredje stora skillnaden mellan Varulven och de tidigare romanerna rör förhållandet till litteraturen. Här åberopas författare som snarast kan betraktas som "national-monument" i respektive lands litteraturhistoria: Holberg, Shakespeare, Rydberg m fl. Och framförallt skiljer sig attityden till förlagor och litterära ekon. Särskilt förhållandet till Conrad och Strindberg i Varulven belyser Sandemoses förändrade författarposition.

 

Avhandlingens titel är: Kollisioner. Aksel Sandemose som outcast och monument.
Disputationen äger rum lördagen den 12 december 1998 kl 10.15
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar: Anna Forssberg Malm, e-post: litafm@lit.gu.se


 

Forssberg Malm, Anna
Kollisioner. En bok om Aksel Sandemoses väg från outcast till monument
Brutus Östlings bokförlag Symposion
Stockholm/Stehag1998
ISBN: 91-7139-414-1
Box 148
241 22 Eslöv
Ordertelefon (Sverige) 0413-609 90